Upp och ner Fram och tillbaka

Helgen var upp och ner precis som mitt liv. Fredagkvällen började när sonen åkte och jag bröt ihop i en panikångest attack i köket. Låg länge på golvet och skakade, grät och försökte andas vilket kändes omöjligt. När jag återfick kontrollen gjorde jag mig iordning för att åka till pojkvännen och mysa men när det var dags att åka bröt jag ihop igen och fick stanna hemma. Efter mycket tårar och medicin däckade jag och sov nästan hela lördagen. Lördag kvällen blev bättre och jag mös hos pojkvännen. Igår hade jag det så härligt. Var hos hans föräldrar. Det var rena paradiset där med massa skog, fågelkvitter och annars total tystnad och vi hade det så skönt i solen. Vilket resulterade i att jag ser ut som en gris idag men härligt var det. Vi avslutade dagen med en skön promenad och sen mys i soffan. Tittade på "Det blir bättre" och av igenkännande och trötthet grät jag mig igenom hela programmet. Idag har jag trotsat min ordination och gått en promenad. Lite för långt och lite för fort men så skönt det var!

Så här är mitt hjärta just nu. Det är gjort av papper. Ihopknycklat och sönderrivet. Jag har blottat mig helt och känner hur otroligt skört mitt hjärta är. En ända liten vindpust så skulle det krossas helt. Är rädd att det aldrig skulle gå att laga efter det. Jag känner mig naken, rädd och otroligt ömtålig. Som att ett ögonkast skulle få mig att falla. Jag har lämnat ut mig totalt och ger allt. Kanske är det så här det ska kännas då..... Jag är så skadad på så många sätt.